Ledningskoll med lagkrav och pris i Danmark

När Ledningskollen lanserades nationellt i Sverige år 2010 hade den danska motsvarigheten Ledningsejerregistret, LER, redan funnits i fem år. I Danmark är det tvingande för ledningsägare att vara med – och det kostar pengar att skapa ärenden.

2007 startade projektet som så småningom skulle bli Ledningskollen. Post- och telestyrelsen som ledde arbetet var tidigt ute och det fanns få existerande tjänster att studera och lära sig av. I Danmark fanns emellertid LER, Ledningsejerregistret, sedan ett par år tillbaka och här fann projektet inspiration.

Gjorde gemensak sak

Historien om LER börjar 1999 i Århus på Jylland, berättar Henrik Ravn Lager på Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter som har ansvar för driften av tjänsten.

– I Århus hade ett antal ledningsägare en mycket bra tjänst för att koppla samman ledningsägare och grävare. Men tjänsten var frivillig att vara med i och hade inte förutsättningarna att fungera för hela landet och garantera att alla ledningsägare var med.

Då gjorde företrädare för ledningsägarna och entreprenörerna gemensam sak. De gick till myndigheterna och förklarade att man ville skapa ett nationellt system. Det tyckte myndigheterna var en utmärkt idé, säger han.

Tidigt insåg man att det var viktigt att få med så många ledningsägare och grävare som möjligt. 2004 klubbades därför en lag som gjorde det tvingande för ledningsägare och entreprenörer att använda LER. I Sverige finns ingen motsvarande lag. Att vara med i Ledningskollen är frivilligt.

Ledningsejerregistret lanserades 2005. I dag är cirka 3700 ledningsägare med i tjänsten. Av dessa är ungefär 2000 privata vattenverksföreningar, en vanlig företeelse i Danmark.

– Om vi hittar några ledningsägare som inte är med i LER så innehåller lagen en bestämmelse som innebär att vi kan lämna över ärendet till polisen. Vi har dock inte rätt att bötfälla någon som inte är med. Endast polisen kan göra det, säger Henrik Ravn Lager.

Enbart ledningsanvisning

Till skillnad från det svenska systemet finns det enbart en typ av ärende som de danska grävarna kan göra – graveforespörgsel, som i Ledningskollen motsvaras av ledningsanvisning.

– Vi har bara graveforespörgsel. Jag hade gärna sett att vi skiljde på projektering och vanligt grävarbete som i Ledningskollen. Det hade varit mer effektivt eftersom det är tydligt för oss att cirka fem procent av alla graveforespörgsler faktiskt är projekteringar eller liknande. Vid projektering behövs exempelvis inte alltid kartunderlag som är exakta nog för att gräva efter. Det behövs när det gäller graveforespörgsler, säger Henrik.

LER är tänkt för professionella aktörer. Det är entreprenörer, så kallade “graveaktörer”, som ska skapa ärenden. Det står i lagen. Privatpersoner gräver nästan uteslutande på egen mark och förväntas därför veta var ledningarna finns.

– Privatpersoner kan använda tjänsten om de vill, men de måste inte.

Fråga och betala

LER betalar sina egna kostnader genom att ta ut avgifter av dem som vill gräva. Avgiften är för närvarande 1,5 öre/m2 med ett maxtak på cirka 100 000 danska kronor om året. Mer än så behöver ingen betala oavsett hur många eller stora ärenden som skapas. Dessutom har vi en “bagatellgräns” som innebär att vi inte fakturerar kostnader under 100 danska kronor per år. Det betyder i praktiken att de flesta privatpersoner kan göra ärenden på egen mark utan att behöva betala. Ett genomsnittligt ärende kostar ungefär 90 danska kronor.

Krav från försäkringsbolag

En annan kostnadsfråga är försäkringar. Flera av de stora danska bolagen som försäkrar entreprenörer kräver att dessa använder LER.

– De ber entreprenörerna att ange sitt ärendenummer i LER för att betala ut pengar vid en skada, säger Henrik Ravn Lager.

Fler kartor och lager

Att skapa ett ärende i LER påminner mycket om hur det fungerar i Ledningskollen. Frågaren ritar in sina grävområden på en karta och fyller sedan i information om tider, typ av grävning, kontaktperson med mera. I LER finns dock fler kartor, däribland fastighetskarta och sjökort. Frågaren kan aktivera olika informationslager ovanpå kartan som visar placering av exempelvis brunnslock, vägkanter och vindkraftverk. De svenska ritverktygen är dock, enligt Henrik, bättre än de som erbjuds danska grävare.

– Vi har till exempel inga verktyg för att enkelt rita diken i en bestämd bredd eller rektanglar eller cirklar. Det hade jag velat ha även i LER.

LER:s karta med informationslager i högerkanten.

Framtiden då?

Henrik Ravn Lager hoppas på mer automatisering i LER. I dag använder cirka 180 ledningsägare så kallade web services för att automatiskt skicka svar till dem som ska gräva.

– Vi har räknat ut att lika många ledningsägare till kan spara pengar om de använder våra web services, säger han.

Henrik och hans kollegor arbetar också för att i framtiden ha bättre informationsflöden när det gäller grävarbeten.

– Det är många IT-system och aktörer som är inblandade när man ska gräva. Beställaren av grävjobbet har ett system, entreprenören ett annat och ledningsägarna har sina system. Sedan finns LER. Vi vill göra det möjligt att koppla ihop dessa system och återanvända information i olika delar av processen så att arbetat kan effektiviseras. Vi har gjort en utredning om möjligheter och kostnader och ska nu utvärdera hur vi går vidare, säger han.